Nyhet · Hälsa & familj

Yrkena med flest sjukskrivningar – så fungerar ersättningen

Undersköterskor, tidningsbud, vaktmästare och tandhygienister hör till yrkena där flest blir sjukskrivna, enligt ny statistik från Försäkringskassan. Oavsett yrke får du mindre än din vanliga lön när du är sjuk. Här är vad som gäller.

Vad har hänt

Försäkringskassan publicerade statistiken den 4 november 2026. Den visar i vilka yrken flest blir sjuka och ansöker om sjukpenning. Siffrorna gäller bara sjukfall som varar längre än 14 dagar. Kortare frånvaro ingår alltså inte.

  • Flest sjukskrivna. Undersköterskor, tidningsbud, vaktmästare och tandhygienister.
  • Hela branscher. Skola, vård och omsorg har högst sjukskrivningstal. Även djurvård, socialtjänst, tillverkning och transport har många nya sjukfall, ofta över 100 per 1 000 yrkesverksamma och år.
  • Minst sjukskrivna. Militärer, politiker och höga chefer.
  • Vanligaste orsaken. Psykiatriska diagnoser, ofta stressrelaterade, står för den största andelen av de pågående sjukfallen.

Varje år kommer runt 600 000 nya ansökningar om sjukpenning. Enligt Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan, är arbetsmiljön den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaderna mellan yrkena.

Vad betyder det för dig

Ersättningen vid sjukdom kommer i två steg. De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön. Från dag 15 kan du få sjukpenning från Försäkringskassan, om arbetsgivaren har sjukanmält dig.

Enligt lagen om sjuklön är sjuklönen 80 procent av lönen. Från den dras ett karensavdrag. Det motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.

Ett förenklat räkneexempel: du tjänar 40 000 kronor i månaden och är sjuk en hel arbetsvecka. En veckas lön är då cirka 9 230 kronor. Sjuklönen blir cirka 7 385 kronor. Karensavdraget är cirka 1 477 kronor. Kvar blir runt 5 908 kronor före skatt, drygt 3 300 kronor mindre än en vanlig vecka.

Det finns också ett tak. Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är 592 000 kronor år 2026. Det motsvarar cirka 49 300 kronor i månaden. Tjänar du mer räknas inte resten när Försäkringskassan beräknar sjukpenningen.

Är du sjuk ofta kan du ansöka om högriskskydd. Det kan gälla om din sjukdom ger fler än tio sjukperioder på tolv månader eller perioder längre än 28 dagar. Då kan du slippa karensavdraget.

En privat sjuk- och olycksfallsförsäkring ersätter inte lönebortfallet. Den ger en engångsersättning om du får bestående men efter sjukdom eller olycksfall. Enligt Konsumenternas beror ersättningen bland annat på vilket försäkringsbelopp du har valt. Behöver du bara skydd vid olyckor räcker en olycksfallsförsäkring.

Så gör du

  1. Ta reda på om din arbetsplats har kollektivavtal. Då kan du få ytterligare skydd via arbetsgivaren när du är sjuk.
  2. Kontrollera om du redan har en gruppförsäkring via jobbet eller facket innan du köper en egen försäkring.
  3. Tjänar du mer än cirka 49 300 kronor i månaden: fråga arbetsgivaren eller facket vad som gäller för lönen över taket.
  4. Sjukanmäl dig till arbetsgivaren redan första dagen. Försäkringskassan kan betala sjukpenning från dag 15 först när arbetsgivaren har sjukanmält dig.
  5. Är du ofta sjuk: läs om högriskskyddet hos Försäkringskassan och ansök i tid.

Är du osäker på vilket skydd du har kan Konsumenternas Försäkringsbyrå ge opartisk vägledning. Ord du inte känner igen förklaras i vår ordlista.

Artikeln är skriven av Försäkrat redaktion med hjälp av AI och bygger på källorna ovan. Bild: W.carter / Wikimedia Commons (CC0) och khunkorn laowisit / StockSnap (CC0), via Openverse.